Visar inlägg med etikett 1-3 månader. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 1-3 månader. Visa alla inlägg

fredag 2 mars 2012

Älskar livet

Fixat fotoframkallning och tackkort..
Mycket nöjd..

Mats for till gubb-bastun i byn, jag startade en film och myser med vår lilla tjej som somnade i min famn..

Jag älskar mitt liv(även när jag gnäller som mest så älskar jag livet)att få vara mamma är allt jag nånsin önskat och hon är så värd väntan..

"Such a big miracle in such a little girl"

tisdag 28 februari 2012

Sprutor

En strömlös bil, en skrikande unge, en sambo som inte svarar i telefonen och en tid på Bvc om 20 minuter ger inte en bra start på dagen..

Men med hjälp av startkablar,ett fulladdat batteri och en mycket duktig mamma(jag) så kom vi i tid, Vera vägdes och mättades och fick två sprutor i sina ben och grät lite grann..
Nu har vi landat hemma i soffan och där tror jag vi stannar i dag..
Fast man vet aldrig, den fina solen lyser ut och ger mig dåligt samvete för att jag slöar i soffan..

Vera landade i dag på 5180 g och är nu 58 lång..Alltså 1 decimeter längre och 2 kg tyngre än när hon kom ut till oss..

Vera har i dag sin första namnsdag och delar dagen med mig, namnet är Maria..
Grattis på namnsdagen alla som heter Maria..

lördag 25 februari 2012

Vändning

I dag är en stor dag..
Liten vände sig från mage till rygg ♥ och chockade både sina föräldrar..

Mys och kär

Lördagmorgon..
En liten tjej åt och sover nu i min arm..
Funderar om jag ska försöka lägga henne nånstans..
Men inser att det är så mysigt att få ha henne hos mig..
Så jag sitter gärna kvar här i soffan..

Varje dag blir jag kär på nytt..
Och min hobby nu för tiden är mysa..

Jag brukar säga "Hon är så go så jag skulle kunna äta upp henne"
Mats brukar svara "om 15 år kommer vi ångra att du inte gjorde det"
Undra om han väntar sig ett tonårsuppror..

tisdag 21 februari 2012

Sötaste

I dag tänker vi våga oss till bebisöppet, jag är lite feg när det gäller att träffa nya människor, lite blyg men i dag så tänkte jag våga..

Vera har sovit två nätter i egen säng, hela nätter, underbart!är så stolt över henne..
Hon har börjat "prata", jag tror det är det sötaste jag hört..

söndag 19 februari 2012

Dop

Sjöbottens bönhus i hemmastickad dopklänningen
En snäll liten tjej
Jag hade gråten i halsen när jag läste
Senare hade jag tårar på kinden
Stora tårar
Tårar av enorm glädje, kärlek och tacksamhet
Några tårar av saknad
Jag såg många tårar i andra ögon
Veras faster hällde upp vatten och Veras ena morbror tände dopljuset
Elin sjöng Välkommen hem, då grät jag ännu mer

Att döpa vår tjej var underbart, jag hade känslan att vi är bäst i hela världen, min lilla familj..
Vi är oslagbara, i min värld..

Sen fikade vi och fikade och fikade, massa fika blev det och ändå har vi massor över..
Och givetvis öppnade vi presenter, många fina presenter, alla köpta med kärlek och tanke..
Och kort togs, massor och i dag upptäckte jag att inte många på vår kamera är nåt att ha, tur det var andra som tog massa kort så det ska nog ordna sig ändå..

Nu är vår dotter döpt och jag förundras över hur fantastiskt det är, hur magiskt livet är när det går bra..
Förundras över hur lyckliga människor blir av en bebis, hur mycket kärlek som finns och att Vera är älskad och efterlängtad av så många..

Vår dotter har fått tre namn och heter nu

VERA IRMA MARIA

Vera för att vi tycker det är fint
Irma efter Mats mormor
Maria efter min släkt där det förekommer ofta

torsdag 9 februari 2012

Prästbesök

I dag har vi träffat prästen för att planera dop..
Jag kan inte riktigt förstå att vi får planera ett dop och faktiskt ska döpa en dotter.
Jag blir alldeles varm i hjärtat men samtidigt så kan jag inte låta bli att tänka på dom flickor vi saknar hos oss..Vad vi förra gången fick planera istället för ett dop..

Efter flickornas död har jag en kluven relation till Gud..
Jag måste tro att det finns nåt efter döden, jag måste tro att flickorna nånstans håller sin farfar i handen men samtidigt kan jag inte förstå hur nåt sånt kan få hände, varför våra flickor togs..
Om Alva och Tyra hade fått stanna hos oss då hade nog inte Vera funnits här så allting här väl en mening..
Och oavsett vad jag och lilla mannen Gud har för relation så kommer vår dotter att döpas och det kommer bli fint..

Dagens tänkvärda(sagt av prästen) måste bli "det finns inget fel, vi gör bara olika" om man levde efter det så kanske världen skulle bli en bättre plats..

fredag 3 februari 2012

Projekt fuskpolo

Vera har avancerat så att hon i veckan sovit hela nätter utan nattmat..
Stolt och utsövd mamma som måste få skryta lite..

Kylan har lamslagit landet, -28 innebär att vi låter barnvagnen stanna inne och jag ska istället leta reda på ett mönster för att kunna sticka en fuskpolo eller fuskolle som det även verkar kallas..

söndag 29 januari 2012

3 små barn

Ett barn kan aldrig ersätta ett annat barn..
Ett barn kan inte fylla någon annans plats..
Varje barn har sin plats i en familj..
Ett nytt barn gör inte att saknaden försvinner..

Vera kommer aldrig fylla hålet i min hjärta eller i vår familj..
Kommer aldrig få saknaden att försvinna..
Det är inte heller hennes roll..
Hon kom med glädje och hon kom med hopp...
Hon kom med en magisk framtid och ett lyckligt slut på en längtan som varit så länge..

När Vera kom stal hon en stor del av vårt hjärta men hon fick även en annan del i hjärtat att värka, den delen där hennes systrar bor..

Att leva med en liten bebis samtidigt som man har två flickor i en grav på en kyrkogård, det är svårt att förhålla sig till och allt känns ibland så overkligt..
Overkligt att vi har två flickor för lite hos oss men lika overkligt att vår lilla Vera faktiskt är här..

22 veckor är inte lång tid men i vårt liv blev det en evighet..
Veckor som hör till det som varit men även påverkar det som kommer..

Vera får mig att älska livet, att tycka dagarna med henne är magiska, får mig att se en ljus framtid..
Hon får mig ibland att gråta, av oändlig lycka och obeskrivlig saknad
Hon får mig att sakna,sakna två flickor..Två små älskade hjärtan ♥