I dag när jag satt i bilen och körde in till stan så bestämde jag "I dag känns det bra,i dag behöver jag inte gråta hos kuraton"
Så blev det inte,klarade mig längre än jag brukade men tårarna kom.
Men det är skönt att gråta,tror min kurator är lite orolig för att jag är så ledsen men hon säger det inte.
Men mellan raderna kan jag läsa att hon tycker att jag verkar ofta ledsen och att många saker fortfarande är jobbigt.
Hon lärde mig i dag att det finns fem viktiga saker för att man ska må bra som människa
1.Sömn-sover gör jag men känner mig aldrig utvilad.
2.Mat-äter gör jag,lagar mer mat hemma,mindre halvfabrikat så där går vi åt rätt håll.
3.Motion-går promenader,skottar lite snö men skulle helt klart kunna bli bättre.Men hon förklarade att just nu är inte det viktigaste att du motionerar för kroppen och hittar en rolig träningsform,nu är det viktigaste att jag får frisk luft som får i gång endorfinerna(tror det var det hon sa)
4.Hobby-nåt att sysselsätta mig med så att jag får annat att tänka på än bebisar och graviditet.
Och jag kör ju skoter och jag stickar.Så helt utan hobby är jag inte men jag skulle haft nåt som riktigt körde slut på hjärnan.
5.Vänner-man måste ha vänner som ger en spark i ändan när man gråtit för mycket,vänner som lyssnar,som stöttar och som finns där.
Och jag har vänner,underbara vänner som finns där när jag behöver det fast jag inte alltid är så lätt att ha och göra med.
Och om ni föreslår nåt och jag säger nej,tjata för egentligen vill jag men är rädd för att lämna hemmets trygga vrå.
Är livrädd för livet utanför.Varje biobesök eller stadbesök är nåt som jag gruvar mig för innan.
Men oftast går det bra och oftast har jag riktigt roligt.Men till nästa gång har jag glömt att det gick ju bra.
Förut gjorde jag och Mats spontana saker.Utan planering kunde vi komma på saker och bara göra även om det innebär köra massa mil för lite stund.Men det var det roliga vi var ute efter och inget var jobbigt.
Det var innan vi blev bekväma.Nu är det länge sen det hände.Att vi bara hittade på nåt.
Men i dag är vi spontana.
I dag drar vi hem till fjällen.
Oplanerat.Skräckinjagande.Skräckblandad förtjusning.
Många mil ska köras och vi hoppas vädergudarna är med oss.
Skoterna ska plågas,tårarna ska säkert rinna men själen ska förhoppningsvis läka lite.
Hem för att bli bortskämd av farmor,slippa laga mat,bara må bra.Inga måsten,bara vara.
Bara andas.
Fjällen,här kommer vi,för första gången i år.
Har väl aldrig tidigare hänt att vi väntat till 5 mars med att göra säsongens första fjällresa.
Nåt är galet,nu ska vi försöka rätta till det.
Nu ska jag skotta av släpen,lasta skotrarna,packa grejorna..
Och vänta på att Mats slutar jobbar.
