7 månader ♥

Lilla hjärtat ligger på golvet och leker, ena sekund där, nästa här. Hon har börjat röra på sig mer och mer, kan ännu inte kalla det för krypa men hon tar sig fram på sitt eget lilla vis, utforska, iakttar och rör sig vidare mot nästa mål..
Hon gräver i leksakslådan som jag lagt omkull, drar i sakerna, flyttar på dom, kastar dom framför sig och tar nästa ( och givetvis tuggar hon lite på varje sak)
Hela tiden i rörelse, hela tiden mot nya mål
Pratar med sakerna, skriker ibland, hittar dom ljusa tonerna, testar rösten och blir själv lite förvånad över styrkan som kommer ut. Pratar hela tiden, ett underbart ljud
I dag vinkade hon åt sig själv i spegeln, så sött och glädjen som lyser från henne när hon upptäcker kompisen (hon själv) är så härlig att se

Lillasyster har i dag varit 7 månader på jorden, vi lever i drömmen och varje dag är på sitt eget lilla sätt magisk
Så efterlängtad av många
Hon är glädjen, hon har charmen och hon lyser bus
Vårt älskade lilla hjärta vad jag är tacksam för att du är här

"Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt"

2 månader

2 magiska månader har vi haft och när jag tittar på vår dotter blir jag varm i själ och hjärta..
Hon är underbar och jag är så glad att hon är här..
Hennes tandlösa leende får mig att le fånigt tillbaks och orka lite till..
Jag kan ägna långa stunder till att bara titta på henne,speciellt när hon sover för något mer fridfullt finns nog inte..

I dag är en bättre dag,skickade ut Mats och Vera på en promenad med vagnen och fick en stund utan passning..
Hur jag använde den tiden är lite tragiskt men jag städade, vilket inte är det roligaste då man får egentid men det ger mig möjlighet att sen mysa med Vera i lugn och ro och kunna ha en rolig helg med familjen..

Nu sitter vi i soffan, jag och vera, lilla tjejen är nybadad och sover på min arm..
I dag är första gången lillan gillade att bada och för en liten stund till och med var avslappnad.. Tidigare har bad slutat i tårar och en ilsken tjej, jag som trodde bebisar gillade att bada..
Nu väntar vi på Mats och fredagsmys..

En månad

En månad av lycka
En månad av kärlek
En månad sen mitt hjärta stals

En månad sen livet ändrandes
och blev så bra

En månad har hon legat i min famn
En månad har hon förgyllt vår familj

En månad som varit underbar

Älskade lilla barn
En månad hos oss i dag

Älskade små

Saknade små fyller i dag år..
2 år har hunnit gå..
Så älskade från första stund..
Så saknade från från första stund..

Så mycket glädje dom kom med..
Så mycket sorg dom lämnade kvar..

Älskade små vi saknar er så..♥

♥ 1 år ♥

1 år

ALVA och TYRA

ÄLSKADE och SAKNADE

♥ ♥ ♥

Vid himlens grind där blåser en vind
från närmaste stjärna så sval mot din kind.

Vid himlens port står tofflor på rad
när barfota änglar går molnpromenad.

I himlens sal är väggarna blå.
Där leker Vår Herre tittut med de små

11 månader ♥

♥ 11 månader ♥

De vackraste och mest värdefulla tingen på jorden kan man inte se eller ens vidröra. Dem måste man känna med hjärtat... (Helen Keller)

10 månader..

10 månader..
10 månader sen livet tog en dramatisk vändning..
10 månader sen livet och döden kom in i livet..
10 månader och jag är fortfarande med i leken..
Jag inser att jag har dessa tio månader gråtit mer än nånsin tidigare..
Men jag här även dessa månader lärt känna mig själv,växt starkare med Mats,blivit klokare,blivit mer älskad än nånsin tidigare..
Jag har dessa tio månader fått acceptera att jag får inte mina barn tillbaks..
Våra förstfödda barn kommer alltid var en grav..
Jag har fått acceptera det..

Jag har kommit en lång väg..
Men jag har fortfarande en lång väg kvar att vandra..

10 månader..
Saknar änglarna!!
Saknar drömmarna jag drömde för dom..
Saknar livet vi skulle fått..
Jag saknar dom varje dag..

♥ ♥ ♥

9 månader

I dag är det nio månader sen Alva och Tyra dog..

3 fjärdedels år..

Helt galet..

Helt fel..

Hjärnspökena är i fullgång..

Drömmer massa just nu..

Inga bra drömmar..

Drömmer om allas graviditeter..

Jag kan knappt hantera dom i vaket tillstånd,måste dom finnas med i drömmarnas värld..?

Vaknar med tusen varför i huvudet,varför andras barn klarar sig,varför inte våra kunde göra det,varför andra får glädjen och lyckan,varför fick vi sorgen..Alla dessa varför och inga svar..

Konstigt om man ibland ínte vill och kan somna..

Är i huvudstaden och ska försöka hålla mina hjärnspöken borta för i dag bär det av på en kryssning till Riga med lilla mamma..

Återkommer på tisdag..

Underbart!!

(P.S.Förresten har Mats fått skjuta två älgar i morse,lycklig liten pojke)

I dag är en dag...

Nån som vet vad det är för dag i dag?
Det är den 11 augusti..

I dag är det ett år sen något fantastiskt hände i vårt liv..
I dag är det ett år sen jag fick plus på stickan..
För ett år sen var jag gravid..
För ett år sen hade jag världens lyckorus..

I dag är det 8 månader sen änglarna for till himlen..
I ett år har dom funnits i vårt liv..

I dag är det 5 månader sen valpen Enzo såg dagens ljus..

I dag är det två månader sen jag lämnade blodprov..
Ett blodprov som inte visade rätt resultat..
I dag lämnade jag blodprov igen..
Och hoppas på ett mycket bättre resultat..

I dag så bebismysade jag för första gången på mycket länge..
Och ja,det gjorde lika ont som jag trodde det skulle men samtidigt så var Tindra så söt och ett bevis på att det faktiskt är värt den kamp vi utkämpar,det är värt bara vi får ett barn..

För 9 dagar sen så skrev jag ett inlägg om att jag kände hopp och skulle känna så i ungefär tio dagar till..
Nu har hoppet byts ut mot oro..
Lämnade som sagt blodprov i dag och det är en nervös väntan som väntar..
Ska det bli plus eller minus den här månaden??

Håll tummarna är ni gulliga!!

7 månader..

Jag saknar hjärtan som slår..

Jag saknar fötter som sparkar..

Jag saknar hoppet som dom kom med..

Jag saknar den dröm dom var..

Jag saknar för alltid två flickor i mitt liv..

I dag har jag saknat i 7 månader..

Och jag kommer för alltid sakna mina förstfödda älsklingar..

Vissa dagar saknar jag mer än andra..

I dag är en sådan dag..

♥♥♥

Ett halvår..

I dag är det ett halvår sen änglarna åkte till himlen..
Ett halvår som varit det värsta i mitt liv..

Jag hade hoppats att jag nu skulle vara gravid igen..
Att jag skulle vänta på ett litet syskon som Alva och Tyra skulle vaka över..
Men inget syskon..
Alla andra väntar barn..
Men inget syskon till Alva och Tyra..

I det här huset sitter jag och Mats..
Jag hoppas på mirakel,att det ska ha lyckats..
Mats vågar inte hoppas,Mats vill inte tänka på det..
Här sitter vi och vågar inte ens föreställa oss att jag skulle kunna vara gravid..
Varför skulle vi haft tur den här gången?

Ska på lasarettet och lämna blodprov i dag för att kolla halten av gulkroppshormon(Progesteron)
Förra veckan när jag var dit hade mitt frikort gått ut så jag bad om ett nytt papper att samla stämplar i.
Då frågade hon som stod i anmälningen
"men går du här så ofta så du behöver det?"
Jag har ju för **** bott på kvinnokliniken det senaste året..
Hon den andra som brukar sitta i anmälningen känner igen mig..
Jo man skulle kunna säga att jag behöver samla stämplar..
Jag är rädd för sprutor men det senaste året har jag lämnat så mycket blod och blivit stucken så många gånger så jag orkar inte ens oroa mig..
Det är ju bara åka dit,lägga fram armen,be till gudarna att den som sticker mig träffar rätt och sen gå därifrån..

Och bara vänta på svaret...
Eller vänta på ett plus..

5 månader..

Vissa dagar en evighet..
Vissa dagar en känsla av hopplöshet..

Men det är sant som det sägs..
Det går lättare,det blir bättre..
Jag kommer lära mig leva med det..
Och jag kommer klara 5 månader till,5 år och resten av mitt liv..

Men det gör fortfarande ont..
Och det ska det väl göra..

Det går inte en dag utan att jag tänker på vad vi förlorat,vad vi saknar och vad som kunde ha varit..
Drömmar som blev krossade..

5 månader av oändlig kärlek,saknad,sorg och längtan

4 månader!

I dag är det fyra månader sen vi blev föräldrar,det går inte riktigt att förstå..
Och om inte jag riktigt förstår,jag som varit med om det,hur ska nån annan kunna förstå..

Det är svårt att vara mamma till barn i himlen för det är svårt att känna sig som mamma..

I dag blev jag och Mats lite osams,jag har en förmåga och ett behov av att mucka gräl..
På något sätt vill jag få ur min frustration och det är Mats som får ta att flickvännen blir en superbitch..
Men jag blev lite kinkig på att han skulle jobba och efter lite tjafsade och bråkande så sa jag att jag vet inte om jag längre vill ha barn med han(Menar absolut ingenting med det)
Han svarar att det är inte så lätt att skaffa barn med sig själv..
Jag svarar bittert att det är inte så lätt att skaffa barn med mig heller(Vid det här laget grät jag)
Och då sa han att det är det väl visst..
Det går ju inte alls var min åsikt..
Då svarade han att "Vi har ju barn"
Och då grät jag nästan hysteriska tårar..
Och han kramade och höll om mig,tröstade och torkade tårar..
Mats är min räddande ängel..

Det är så svårt att förstå att vi är föräldrar som aldrig mer kommer att få krama våra flickor..
Det är så svårt att förstå att vi just nu försöker skaffa syskon till våra barn
Glädjen att vänta sitt första barn kommer aldrig mer komma igen..
Vi har redan upplevt den..

Det sägs att skaffa barn är det största man gör,den största kärleken och den största glädjen..
För mig är det den största kärleken men inte den största glädjen..
För mig blev att skaffa barn det största sorg..
Sorg för att i tre år pendla mellan hopp och förtvivlan,att med jämna mellanrum bli helt sänkt av månader som bara passerar och sen sorgen att förlora två efterlängtade liv..
Jag var glad när jag väntade dom,känslorna bara bubblade inuti mig..
Jag hade aldrig en tanke på att denna glädje skulle bytas ut mot en sorg så stor så att den med ord inte går att beskriva..

Just nu är jag svajig i humöret och i själen..
Är nog därför jag muckar gräl..
Månadsdagar känns lite mer..
Och dessutom närmar sig dagen då flickorna egentligen var beräknade..
Den 16 april var det tänkt att det skulle bli deras dag..

3 månader..

För 3 månader sen flög änglarna till himlen.
Kvar blev en mamma och en pappa och en sorg som med ord inte går att beskriva.

Om den lilla mannen Gud hade varit en snäll människa och om inte ödet hade lagt sig i så skulle vi ha blivit föräldrar om en månad,föräldrar till barn som lever.
I stället blev vi föräldrar till barn som leker kull bland molnen och sitter i knät på farfar.

I dag skulle Smulan föds om inte ödet lagt sig i..Smulan som togs från sina föräldrar alldeles för tidigt..Tänker på dig vännen och önskar jag kunde ge dig en kram..

En månad!

En månad är ingenting.Jag har levt 292 månader.Vad är då egentligen 1 månad?
En månad är ingenting,en månad på en hel livstid är ingenting.Men den här månaden har nog varit min längsta månad,min mest innehållsrika och min mest lärosamma månad.
En månad som jag kunnat klara mig utan men en viktig månad när det nu blev som det blev.
En viktig månad i sorgarbetet.En månad som tagit mig långt i livet.En månad som fört jag och Mats närmare varandra.
Skulle egentligen varit i vecka 26 nu.Haft en ganska stor mage.Är ledsen för alla veckor och stadier jag missar.Är ledsen och saknar min graviditet.
I dag är jag rädd att månaderna kommer att passera,att månader bli 2011 och jag kommer fortfarande vara lika ogravid som jag är i dag.
I dag slutar jag aldrig tänka på våra älskade änglabarn som for till himlen för tidigt.