Bilder med kärlek

Lillan sover, jag går igenom bilder, sorterar månadsvis så jag kan ha lite koll
Många bilder blir det, många fina, några mindre bra
Ska försöka samla ordning och framkalla fler så jag kan börja pyssla

Slåss av hur fin hon är, hur mycket jag älskar henne, hur otroligt allt är, hjärtat riktigt värker av kärlek
Jag älskar henne, jag älskar att vara mamma och jag älskar att vi får vara en familj
Så mycket kärlek, så mycket lycka och glädje

Tänk att gå i genom några(?) kort kan locka fram sån lycka
Har svårt att hålla mig från att gå upp för att krama henne, men väck inte barnet som sover

Känns som jag tjatar, ni har nog redan förstått att jag älskar henne men jag har knappt förstått att man kan känna så här, att kärlek kan vara så stark, så häftig

Kraften som kärleken till henne har slår mig om och om igen, chockar mig men får mig härligt lycklig

Lycklig och tacksam för att jag får uppleva henne, uppleva att få vara mamma, uppleva att känna denna kärlek och inte bara vara missunnsam mot andra som känner den

5 månader

Pausar

Tittar på Vera, iakttar, verkligen noterar varje sekund

För en minut pausas livet

Det är hon och jag

Och pappan

Tittar lite noga, lite extra

I det vardagliga passerar bara livet, ögonblick går förbi, tar allt lite för givet

Pausar därför, njuter

Ser på henne med andra ögon

Vår lilla värdefulla Vera

Så speciell

Så unik

Så makalös

Så underbar

Svårt att förstå att resan som varit

Fortfarande svårt att förstå att hon är här

Samtidigt är hon så självklar, som att hon alltid varit här

Njuter av livet som är nu

Njuter

Myser 

Andas

Iakttar

 Ler ♥

Förlovningsdag

 

För 7 år sen, i ett soligt Bulgarien förlovade vi oss

 Inte bara detta gjorde den resan speciell, det är även första och enda gången jag fått med Mats på solsemester 

Fredagsmys

Mats har somnat med Vera..
Jag sitter och tittar på dom..
Jag älskar se på dom två tillsammans, det är underbart, det är Kärlek..

Själv så har jag gjort i ordning julkorten..
Äntligen så postar vi inte tomtekort utan kort med vår lilla tjej på..

Att vara eller inte vara...gift!

Blir ett förhållande mer äkta bara för att man gifter sig?
Blir kärleken mer riktigt om man byter ringar?

Om man är gifta den dagen man får barn då blir pappan automatiskt pappa till barnen..
Men om man den dagen inte är gift då måste pappa skriva under papper på att han var hemma vid konceptionstillfället(som det så fint heter, den dagen då ungen blev till) innan han har rätt att bli pappa och få sina föräldradagar.. ..
För det är bara som ogift mamman kan ha varit med någon annan vid konceptionstillfället..Eller?
Varför ska samboförhållande ifrågasättas men inte gifta par?
För det finns en lag från 1917 som säger att det är så..

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article12850800.ab
http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article12850770.ab

Om man skulle vilja adoptera så är det bra om man är Makar eller registrerade partners, som sambos så får du inte adoptera gemensamt..
För som sambo så är ert förhållande inte riktigt lika riktigt, eller...??

Tidigare har jag velat gifta mig, det är väl de flesta flickors dröm..
Sen träffade jag Mats och Mats är en man som inte vill gifta sig..
Och någonstans har jag acceptera det och det gör mig ingenting om vi inte säger Ja till varandra..
För vi har nämligen lovat att älska varandra och att gifta oss skulle inte göra vår kärlek starkare..
Jag tror att om man tillsammans klarat sig igenom barnlöshet, två döda barn och en sambo som gråtit i ett års tid så är kärleken väldigt stark och äkta..

Det jag känner gör mig irriterad är att i Sverige 2011 så måste man vara gift för att saker ska räknas, för att kärleken ska vara äkta, för att man ska vara ett riktigt par..
Men i dagens samhälle, där det varje år registreras 40 000 giftermål och 20 000 skilsmässor borde verkligen gifta par vara normen, det normala..?
Skilsmässostatistik

Om jag en gång till i år får frågan "Och när ska ni gifta er?" då kommer jag skrika, för frågan står mig upp i halsen..
Vi blev gravida och slapp äntligen frågan "och när ska ni ha barn?" men istället kom frågan "och när ska ni gifta er?"
Vi har kommit överens om att inte gifta oss, vi älskar varandra oavsett och vi kan inte älska varandra mer..En dag kanske vi ändrar oss men just nu är vi nöjda, vi är sambos, förlovade och älskar varandra..och det måste väl ändå vara kärleken som är det viktigaste..
Jag tror inte att äktenskap är det som gör kärleken starkare, tydligare..
Andra kanske inte ser vår kärlek då vi inte är gifta, då vi inte inför massa andra sagt Ja..
Men vi vet att vi älskar varandra..
Och vår plan och tanke är att leva våra liv tillsammans..

Och ju mer folk frågar när vi ska gifta oss, desto längre kommer det dröja innan den dagen kommer..
Och oavsett så kommer det den dagen inte bli ett jättekalas i en vit marängdröm, det kommer bli jag, Mats, vår kärlek och våra vittnen..Om den dagen kommer..

Mys och sovmorgon

Senaste tiden har inte Mats varit hemma så många helger..
Och oftast är vi hur som helst tre i huset..Inte för att lillebror märks så mycket men han finns ju ändå i huset..
Men i dag var Mats hemma och lillebror är hemma hos pappa..
Så igår insåg vi att det är bland dom sista helgerna det bara är jag och Mats..
Snart kommer två bli tre och vem vet då hur det blir med sovmorgon och mystid..
Så i morse tog vi sovmorgon och bara låg och mös, kände trollet sparkade och sen åt vi brunch..
Det känns lite konstigt att efter 8 år då det bara varit jag och Mats så kommer det komma ett litet liv till..Men det känns bra..Det är ju det vi vill..Men som sagt, lite konstigt är det..

8 år

Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge

För du är där när ingen ser mig
Du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer
Och du är där när dagen gryr
Jag vill alltid ha dig nära
När som åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära
Är att framtiden är vår

(av:Sonja Aldén)

8 år..
I nöd och lust trots att vi inte är gifta..
8 år av kärlek till varandra..

Min skatt..

Att vakna till
"Hej min lilla skatt"
måste vara det bästa sättet nånsin..

Mats har i några dagar hamnat på minus, man gör det lätt när man missar att det är föräldraträff och när man väljer att gå in i jaktaffären så blommor hos flickorna inte hinner blir planterad..
Det blir lätt minuspoäng när man prioriterar lite galet, speciellt om man har en sambo med lite för mycket hormoner..

Men när han sen väljer att prioritera om, så att han i morgon faktiskt kan följa med på första föräldraträffen och säger "min skatt" på morgon, då samlar han pluspoäng..

Vi är trötta i ögat i dag, igår var det byafest..
På dagen mer för barn..
På kvällen mer för vuxna..
Och det tar på krafterna, även för mig som inte ens drack vuxendricka..
Fogarna är just nu inte snälla och jag känner att tröttheten slår mig..
Men liten sparkar och allt är bra med lilla familjen..

Min trygghet

Mitt inre är i kaos..
Jag har svårt att sitta stilla samtidigt som jag är så trött, jag fräser, gråter, oroar mig..
Ber om ursäkt för att jag mår som jag mår och gör likadant igen..
I kväll så är det lite tungt..
Och ibland går det inte riktigt att förklara..
Eller jag förstår var det kommer ifrån, rastlösheten, ångesten, gråten..
Givetvis har ju oron för framtiden ett finger med i spelet..
Oron för vårt lilla liv i min mage..
Plus att orken kanske försvinner och då orkar inte riktigt kroppen hålla emot känslorna som stormar i kroppen..

Så vi åt middag(efter mycket om och men), vi la oss i soffan, startade en film (Nya Änglagård), tände ett ljus för flickorna och Mats höll om mig..
Och ångesten släpper..
Att bara ta det lugnt, inte kunna göra annat än att ligga och känna att Mats finns där, han förstår..
Han håller om och kramar bort det onda..
Lugnar mig och min själ..
Det är så underbart att ha ett sådant stöd i livet..

Och mitt i allt kramandes och mys så kickar bebisen så Mats för första gången känner en tydligen spark..
Jag älskar min lilla familj ♥

Kärleks vård..

Lycka i brevlådan är pengar tillbaks på skatten..Det är nästan som att vinna på lotto..

Ser just nu på Derbyt,Skellefte mot Lule..eller lillebror tittar och jag lyssnar på han,han är inte helt nöjd med hur dom spelar men nu blev det 2-2 så lite nöjd måste han väl vara..

Borde packa för på torsdag åker vi till fjällen igen,dags för lite skoterkörning..

Livet känns som det gått in i ett vakuum och Mats har bett mig att stoppa upp bloggen någonstans så det kanske kommer bli lite glesare mellan uppdateringarna och mer vårdande av kärleken..
Men jag fortsätter absolut att följa era bloggar och hoppas att jag snart är tillbaks med full styrka..

En bikt..

Ibland känns det som jag bara gnäller,är ledsen,beklagar och oroar mig..
Därför blir jag så glad när jag får till mig att det jag skriver berör..
Att ni inte bara uppfattar det som att jag gnäller..

Jag måste bikta mig..
Jag har gjort en sak i dag..
En sak som kommer få Mats att sucka..
En sak som jag hade lovat mig själv att jag inte skulle göra..
Jag köpte ett par ursöta bebis-byxor..
Jag hittade dom förra veckan men lyckades då låta bli att ta med mig dom hem..
Så jag lovade mig själv om vi nu plusar så skulle jag få köpa dom..
Jag vet ännu inte om det blev något plus men jag kunde inte låta bli..
Det fanns inte så många kvar och jag ville verkligen ha dom..

Jag läste en gång en artikel om ett par som kämpa med ofrivillig barnlöshet..
Tjejen i det paret hade gjort en låda med saker som hon köpt till sitt framtida barn...
Saker som hon på vägen genom livet hittat..
Och sparat dom i en låda med hopp att dom en dag skulle bli använda..
och jag har för mig att dom i tillslut blev använda,till deras drömmars barn..

Det är bara ett par byxor..
Ett par byxor som symboliserar att jag fortfarande tror,att jag fortfarande drömmer,att jag inte gett upp..Inte än..

jag var förresten tvungen att boka om min kommande kurator-tid för vi åker till fjällen..
Och hon frågade om vi skulle boka om eller låta det vara..?
Men jag är inte riktigt redo att släppa taget,inte innan jag vet hur denna Pergotime-kur slutar..

Nu väntar jag på att kärleken ska komma hem och äta semla med mig..

En underbar helg..

Vi har en helt underbar helg och jag känner mig som ett sånt där sötsliskigt par som bara bubblar av kärlek..och det jag blir fascinerad av att man efter 7½ år fortfarande kan vara så kär..
Vi har så roligt tillsammans och Mats är min bästa vän..

Gårdagens skoterkörning var så härligt,underbara sol och bitvis så var det underbart före..
Sen så hände det en sak som under mina 9 år som skoterföre aldrig hänt,trots många många mil skoter i fjällen under högsäsong..
Mitt ute i ingenstans,eller Storklinta heter det så stod polisen på skoterleden..
Och stoppade oss..Jag har aldrig blivit stoppad men någon gång ska vara den första för allt..
Vi fick blåsa och visa förarbevis..Och då hade det varit bra om man haft med sig sitt,Jag som alltid brukar bära med mig det saknade det,helt borta är det..
Men som tur var så har ju tekniken gått framåt så jag behövde bara legitimera mig så sa systemet att det var okej så vi fick köra vidare utan problem..
Nästa helg så blir det en tur till fjällen och jag är så laddad fast det innebär att jag missar min inbokade tid hos kuratorn,men just nu så känner jag inte att jag behöver henne men under veckan så kan det ändras,beroende på vad ödet vill med vårat liv men just nu så ska jag avboka min kurator-tid och för säkerhets skull boka en ny..

Jag är så kär..

Det finns ingen som min Mats..

Såg att jag fått en bloggaward,Tack Pia..

Ska lägga upp den när jag kommer hem..

Ser att det skrivs mycket i bloggar jag följer..

Och jag får lite dåligt samvete för att jag inte har tid att kommentera..

Men jag tänker på er mycket..

Ni är alltid med mig i hjärtat..

Livet efter döden

Det finns ett liv efter döden..

Det är det livet vi lever nu..

Livet efter döden..

Jag städar,varvat med serietittande och Mats jobbar..

Snackar om att ta vara på livet efter döden..

Trygghet och trots..

Igår när jag låg i sängen och funderade,lyssnade på en sovande Mats tunga,sövande andetag så kände jag ett lugn..En trygghet!

Om jag skulle nämna Mats med ett ord så skulle det vara trygghet..
Mitt stöd,min vän,min kärlek..


Den lilla hunden som Mats i våras skaffade står inte för trygghet...Han står för trots..
I morse när jag kommer ner till köket så hade han hämtat garnnystan i vardagsrummet,dragit det hundra varv runt köket och såg helnöjd ut..
Har inga bevis på att det är just han av våra tre hundar men med tanke på vilken trotsålder han är i så är han stark misstänkt..

Biverkningar?!

Antingen så lider jag av vätskebrist efter det som kan vara magsjukan eller så har jag fått en hjärntumör..
Eller så gör Pergotime min kropp helt galen..
Och jag vet verkligen inte vilket jag ska välja men faktum är att jag är väldigt yr och tappar synen stundvis..
Det är som hjärnan får sändningsuppehåll..

Och yrsel och synstörningar är biverkningar som tydligen är vanliga..
Mats tror att det är biverkningar och jag håller med..
Skitläskigt är det..
Har varit nära att ramla men Mats fångar upp mig..

Det positiva med att det är biverkningar är att jag i kväll får flytta tillbaks in i sovrummet..

Min Mats är världens finaste och jag önskar att livet inte var så komplicerat..
Att det räckte med vår kärlek..

Men jag tror att om jag får leva resten av mitt liv lycklig med Mats så kommer jag leva ett mycket bra liv..

Så det kanske räcker med kärlek..Om vi bara har lite ork..

Arg städning..

Jag säger till Mats "nu måste vi hjälpas åt och städa"
"Ja visst" säger han..
Och går ut och skottar snö..(det roligaste är att det igår kom max 10 snöflingor så det finns ingen snö att skotta,förutom flytta snöhögar)
Själv så städar jag och för varje minut så blir jag lite argare,det var just så här det inte skulle bli,jag städar själv..
Man skulle kunna tycka att om man är rädd om livet så ska man vara snäll mot sin flickvän som åker en tur i hormonernas berg och dalbana..
Man borde kanske förstå att hormoner inte är att leka med,stubinen är lite kortare än i vanliga fall..
Visst f*n skulle man kunna få lite hjälp...Eftersom vi kommit överens om det..
men jag vet att han kommer glida in lagom till golvskurningen och fråga
"kan jag hjälpa till med något?"Det har hänt förut..
Jag tror det är utstuderat så han slipper hjälpa till,han säger att jag är så snabb så han inte hinner med..
Jag tror han kör med tekniken "reta upp Annica så går allt tokfort"

Men till min lycka så kom han in innan städningen var klar..
Men säg den lycka som varar..
2 minuter hann han vara inne,sen kom en kompis körande på skoter och då måste det ju givetvis fikas..
Jag städar,svär i mitt huvud och blir ännu argare..
Men visst,klart man måste fika..

Snart har JAG städat klart och snart ska JAG laga mat,det är så trevligt när VI bjuder hem folk..

Just nu lite arg och lite sur men jag älskar han ändå..

De tio budorden och Åsa-Nisse

Det är inte det lättaste att vara i en värld där det inte bara blir barn..
Jobbigt för båda jag,Mats,kärleken och för våra vänner,familjer och släkt..

Jag vill tipsa om en blogg med ett mycket klokt inlägg:
Kix-Jag svara med de tio budorden

Nu ska jag samla ihop min lilla familj och vinna priset för världens bästa flickvän/syster,för jag har bokat biobiljetter till Åsa-Nisse(jag hatar Åsa-Nisse men Mats gillar det,vad gör man inte för kärleken)
Jag går för popcornen,Mats och lillebror för filmen!

Hoppas alla får en trevlig fredagskväll med en massa mys!

En helg i huvudstaden..

I dag är ingen vanlig dag,i dag är dagen då Mats kommer hem..
Just nu så jobbar han borta på veckorna och det är lite(läs mycket) tråkigt men inte så mycket att göra åt,det är ju bara tillfälligt..
Egentligen skulle han inte komma hem förrän fredag men eftersom att jag i morgon åker till Huvudstaden så måste vi ju träffas i kväll..
Annars skulle det blivit två veckor utan kramar och det går ju inte..

Men nu sover han på kökssoffan(Ah denna kärlek) och jag sitter på bloggen..
Men nu måste jag rycka upp mig för nu ska jag packa min väska och göra mig redo..för visst sa jag I morgonkväll åker jag till Huvudstaden,till min lilla Mamma..

(och Måns Zelmerlöf i Romeo och Julia)

Spöken i mina drömmar..

Har läst om andra föräldrar som drömmer om sina änglar..
En gång har jag drömt om våra flickor och jag önskar så att vi igen ska mötas i drömmarnas värld..
Men inte..

Istället dyker andra människor upp i mina drömmar..
Pojkar/killar som förr betydde mycket har börjat spöka..
Och i mina nattliga drömmar så får jag barn med dom,en efter en..
Som om ödet vill visa vad jag fått om jag stannat hos dom..
Men jag snubblade över Mats och blev slagen av den stora kärleken..
Det känns som att ödet säger mig att när jag valde stigen som ledde till Mats så valde jag bort stigen som leder till barn..

Men jag vill hitta stigen som leder till barn tillsammans med den stora kärleken..
Jag kanske bara behöver vandra en stund till efter kärlekens stig..
Kanske så korsas barn-och kärleksstigen och blir en..

Kanske..

Jag hoppas och önskar så att det är så det blir,att jag efter lite vandrande kan hitta stigen som leder till en större familj..