Min trygghet

Mitt inre är i kaos..
Jag har svårt att sitta stilla samtidigt som jag är så trött, jag fräser, gråter, oroar mig..
Ber om ursäkt för att jag mår som jag mår och gör likadant igen..
I kväll så är det lite tungt..
Och ibland går det inte riktigt att förklara..
Eller jag förstår var det kommer ifrån, rastlösheten, ångesten, gråten..
Givetvis har ju oron för framtiden ett finger med i spelet..
Oron för vårt lilla liv i min mage..
Plus att orken kanske försvinner och då orkar inte riktigt kroppen hålla emot känslorna som stormar i kroppen..

Så vi åt middag(efter mycket om och men), vi la oss i soffan, startade en film (Nya Änglagård), tände ett ljus för flickorna och Mats höll om mig..
Och ångesten släpper..
Att bara ta det lugnt, inte kunna göra annat än att ligga och känna att Mats finns där, han förstår..
Han håller om och kramar bort det onda..
Lugnar mig och min själ..
Det är så underbart att ha ett sådant stöd i livet..

Och mitt i allt kramandes och mys så kickar bebisen så Mats för första gången känner en tydligen spark..
Jag älskar min lilla familj ♥