Har börjat skriva på berättelsen om vad som hände från dagen jag gjorde ett positivt test till dagen då allt gick fel.Vad som hände dom 4 viktigaste månaderna det här året.
Kan inte sluta skriva,borde egentligen sova men det blev alldeles för mycket känslor i omlopp.
Både glädje och sorg.Just nu skriver jag för att jag måste få ur mig det som ett sätt för att bearbeta det som hänt.Få ner det i ord medan jag fortfarande kommer i håg.Som om jag nån gång skulle kunna glömma.Men även dom minnena kommer blekna så jag måste skriva medan det fortfarande finns färskt i minnet,fast det är jobbigt.
Sitter här och funderar över hur mycket jag ska berätta för er.Vill berätta allt.Men jag vet inte om ni vill veta allt.
Får dåligt samvete för att jag får så många att gråta av det jag skriver så jag vet inte om jag kanske borde skona er.
Ska funderar en stund och låta Mats läsa och säga sitt.
Nej, du ska inte he dåligt samvete för att jag och många andra gråter när vi läser vad du skriver! Jag vill veta vad du tänker och vill förstå din smärta, så att det blir lättare för mig att möta dej när du är redo för att möta mig. Du väljer vad du skriver, jag väljer att läsa!
SvaraRaderaKram