Tack för kloka tankar och ord..

Så några förstod mitt förra inlägg,underbart..
Vissa tankar är så svåra att sätta ord på,tankarna glider som bara förbi och jag hinner inte riktigt fånga dom,inte riktigt greppa dom..
Så det är skönt när jag gör mig förstådd..
och det är så skönt att slippa vara ensam..

Det är skönt att skriva,att få ut tankarna som snurrar i huvudet,skönt att dela med sig och underbart att få tillbaks..
kommentarer som får mig att tänka lite till,som får mina tankar att bli lite klarare,ibland räcker inte mina ord till och då är det så skönt att ni delar med er av era ord,som hjälper mina ord att bli tydligare..

Jen lämnade en kommentar i mitt förra inlägg,Jen lämnar alltid mycket kloka inlägg som hjälper mina tankar..hela kommentaren var klok men jag har valt en del av den som gjorde det hela lite tydligare..
"Och när de tycker synd om mig så vill de inte gärna prata om sin lycka med mig. Och då är vår vänskap/bekantskap plötsligt förändrad och så blir man särbehandlad. Bara för att det är så jädra synd om en."

Och det är något som verkligen stämmer,man kan inte prata om sorg för det är svårt och jobbigt och man kan inte prata om lycka för det gör ont,är svårt och jobbigt..
och vad blir då kvar?
Ingenting!
Utan sorg ingen lycka,utan lycka ingen sorg..
Ingenting att prata om..
Det som blir kvar är vänskap..
Vänskap som blir lidande..
Vänskap som behövs men som inte klarar livet..

Jag vill inte blir särbehandlad..
Jag vill bli behandlad som hon jag var innan Alva och Tyra dog,innan alla visste att vi har svårt att bli gravida..
Jag har ändrats..
Men jag vill bli behandlad som jag blev behandlad innan..
För i grunden är jag densamma..
I grunden är det bara jag..


Tack underbara ni som förstår,som lämnar spår hos mig,som hjälper mina tankar och för att ni stöttar mig..
Tack,ni är ovärderliga!!