Aldrig trodde jag vi skulle ta oss hit..
Jag hoppades och ville ju så klart men när jag 10 mars plussade kändes tanken att komma så här långt helt orealistisk..
Men nu är vi här, 21+5 i morgon, dagen då vattnet gick sist..
Känslan att vara här är oroande men samtidigt väldigt lättnande..
Vi har kommit hit, vi kan mycket möjligt gå 3 dagar till och resten av våra veckor..
Vi passerar den sista milstolpen jag i mitt inre satt upp..
Om inget händer i morgon, på fredag eller på lördag så tar vi klivet ut på okänd mark..
En helt ny värld kommer öppna sig..
Inga veckor som påminner om flickorna..
Möjligtvis kommer jag sakna att jag aldrig fick uppleva dom med flickorna men det är inget som påminner om flickorna..
resterande veckor är bara lilla trollets veckor..
Jag vill inte ropa hej för tidigt men det känns som att det den här gången kan gå bra..
Gillart!
SvaraRaderaDet kommer att gå bra den här gången. Du har fått din beskärda del av otur eller hur. Men jag minns själv dom där veckorna (miste ju pojkarna 22+4). Jag var jätteorolig när jag sen väntade Selma men det gick bra och hon är född 38+0. Helt perfekt.
SvaraRaderaKram och klappa om din växande mage :)
PS. Tack för fina kommentarer i min blogg. Så kul att få lite reflektioner på det man skriver :)
Härligt härligt härligt!
SvaraRaderaNågra extra tummar över helgen och sedan full fart mot framtiden :)
Kram
Ni är underbara:D
SvaraRadera