130 slag i minuten på lilla hjärtat, trots att h*n inte var i vila..
Jag hade återigen lågt blodtryck..
Magen växer som den ska..
Huvudet knappt ruckbart..
Och barnmorskan undersökte mig inte..(trots att hon sagt det..)
Hon trodde inte det var dags än..
Och hon tyckte det lät som jag inte var riktigt redo för förlossningen än så att gå en stund över tiden skulle kanske vara bra för mig..
Bara för att jag sa att förlossningen börjar kännas mer och mer nära(inte så konstigt) vilket ökar min oro lite..jag har ju tidigare känt mig så lugn inför förlossningen men känner att ju längre jag går ju mer orolig blir jag..vilket hon fick till att jag kunde vänta en stund till..Men det är ju att gå över som skapar största oron..
Men nästa gång skulle hon undersöka mig..Jag vill helst inte dit nästa gång eftersom nästa gång blivit bokat 25 november, en vecka över tiden..Men vi får väl se vad Trollet säger...
Egentligen går det bra att vänta, jag är inte överdrivet, onormalt tjock, jag får sova på nätterna, jag har egentligen inga problem med kroppen utan det som fungerar sämst är humöret..Så egentligen är tillvaron ganska fin just nu..
det som just nu driver mig till vansinne är andra människor..
Släkt som inte låter mig vänta i fred..
Jag lovar att den dagen det är dags så kommer släkten veta det, det kommer inte gå fortare bara för att alla är nyfikna, jag vet inte mer än någon annan..
Visst var jag beredd på att folk skulle fråga mycket och att telefonen skulle ringa, men jag trodde i alla fall att jag skulle få gå till beräknad dag innan alla var överväntade..
Så nu tar vi alla ett djupt andetag, väntar in fredagen som är beräknad dag och ser vad som händer sen..
Känner igen det där att alla andra tycks tycka det är jobbigare än en själv när det börjar närma sig och gå över tiden...
SvaraRaderaDet är så spännande nu, längtar tills man får se ert lilla troll :D
SvaraRaderaDagen när min förlossning startade sov jag några timmar mitt i dagen för jag var sjukt trött och svarade då inte i mobilen. När jag vaknade hade jag typ 10 missade samtal från mina päron som bara tjatade hela tiden. Till slut fick jag ett utbrott och skällde ut dem. Nog skulle jag tala om för dem när det väl var dags, men tills dess kunde de sluta tjata! samma kväll gick Vattnet och det vard DAGS! lycka till! kramis
Det börjar verkligen blir spännande nu. Jag längtar tills jag får läsa ett inlägg om att bebis tittat ut!Skönt att du får må bra! :-)
SvaraRaderaMånga kramar till er
P.S I know the feeling när det gäller alla nyfikna människor. När vi låg inne för igångsättning gick telefon varm av alla som undrade om det inte tittat ut någon än.
Det är lite roligt att alla känner igen sig:) det är väl bara en del av att vara gravid..
SvaraRaderaDet är så roligt att så många väntar med spänning och jag längtar så till den dagen vi får berätta goda nyheter..
Kram