Att höra mitt barn leka, prata för sig själv och se henne gå från leksak till leksak är så rogivande, jag kan sitta långa stunder och bara titta på henne, ibland tittar hon upp och kommer med en leksak till mig och fortsätter sen i sin egen lilla fantasivärld och hon har mycket leksaker att utforska efter sin födelsedag
Men så kommer en sida som inte är så kul att se, detta humör som stundvis riktigt skämmer mig, hur kan ett sånt galet humör bo i en liten, knubbigt bebis? Min rara, gosiga älskling som blir helt galen, kastar saker och lägger sig ner på golvet och bara skriker, det bådar inte gott
Tur att dessa stunder är korta och att det oftast är ett leende och glad lek som råder!
Det hände en sak igår, Vera klättrade upp i vår soffa, galet och farligt men helt otroligt vad hon lär sig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar