Vi har tjejkväll i kväll, jag virkar julklappar och Vera krigar med mina stackars böcker och stöker om i bokhyllan, pappan är på fest med jaktlaget och morbrorn har åkt hem till fjällen i helgen
Hon ramlade precis och slog huvudet, grät givetvis eftersom smällen blev ordentlig så jag tog upp henne i knät för att trösta men jag får inte trösta henne, hon sitter i två sekunder och även om hon fortfarande gråter så ska hon vidare, det är oftast så, inte många sekunder stilla
Det är lite tråkigt, jag vill ju pyssla om min lilla bebis men hon myser ju inte heller så gärna, oftast bara när det är dags för välling så hon har väl inte behovet av närhet, en självständig liten fröken
Men det gör lite ont i mammahjärtat att inte få rå om sin lilla tjej när hon gråter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar