För att vi ska bli jämlika i detta samhälle och framförallt i föräldraskapet så krävs det ändring bland manliga yrken
Det krävs att papporna känner att de har möjlighet att vara hemma, att de inte är borta en dag och måste ta igen arbetet, att det i små företag inte blir så ekonomiskt kännbart när maskiner blir stående
Jag förstår att det även finns kvinnor som har det såhär, som måste vobba, fixa med jobbet trots att det vabbas och som har jobbet som växer på hög tills det att de kommer tillbaks
Men i min närhet så är det mest männen som är oersättliga, som inte känner att de har möjlighet att vara hemma och vabba sina barn
Om vi föräldrar får tillfällig föräldrapenning så skulle det kanske införas vab-bidrag till arbetsgivaren
För mig gör det inget, jag vabbar gärna, det är inget offer, vårdar gärna vår lilla, vilket säkert Mats också gör om han inte kände sig oersättlig på sitt jobb, vi behöver aldrig diskutera, bråka om vem som ska vara hemma, jag har oftast, vågar nästa skriva alltid möjlighet att vara hemma
Men visst, det är kännbart när man börjar känna sig som vikarie/gästarbetare på sin egen arbetsplats, jag är knappt där nu för tiden
Som gravid är det skönt, lugna dagar hemma när hon har feber, är det magsjuka är jag inte lika cool men ändå, det är skönt, inte stå och gå i tio timmar, få mysa med vår lilla medan hon fortfarande är det
Men ändå, skärpning till arbetsplatser som inte låter sin anställda vabba utan att känna att arbetet växer medan de är borta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar