Det dåliga samvetet

I morgon ska jag på fest, skulle tror arg det är fyra månader sen sist
Och jag har, som alltid, blandade känslor
Ska bli så roligt, att dricka lite vin, har till och med köpt lite bubblande och tänk att få surra, skratta och bara vara
Men samtidigt så gnager det dåliga samvetet, att jag inte åker hem till mina barn, vera som knappt vill att jag går på jobbet, jag kommer inte vara där när dom lägger sig, inte heller när dom vaknar
Inga kramar, inga klurigheter och inga pussar

Försöker tänka att det är nyttigt att längta och egentligen är det ett friskhetstecken i min depression att jag inte bara ser det jobbiga, skriket, gnället, avundsjukan och syskonbråken utan tycker det mesta är mys just nu