Skrik och panik

I dag for lilla familjen till stan, eller jag, Vera och morbror Alfred..Både jag 0ch Alfred har börjat märka att vi får konstiga blickar på när vi tre är på stan, kan det vara så att folk tror vi är mamma, pappa, barn? Det skiljer nio år mellan jag och min lillebror, han fyller i år 18..

Uppdraget var att handla mat inför dopet, av nån anledning valde vi en affär som vi inte brukar handla på och det är alltid jobbigt eftersom man inte hittar nånting..Dessutom så gjorde Vera nåt hon aldrig gjort förut, hon brukar alltid vara lugn i affär och nästan alltid sova tills allt på listan är avprickat..Men inte i dag, i dag hann jag inte halv listan innan skriket började ljuda men tog jag upp henne och bar henne så blev det nästan lugnt..
Men jag kan säga att jag var blött av svett innan vi handlat allt och att packa upp allt på bandet med hon på ena armen var en ansträngning,tur lillebror packade..Jag tror att killen som satt i kassan aldrig kommer skaffa barn för han såg helt förstörd ut..Stackarn!!Och lillebror sa att det är länge kvar innan han skaffar barn..

På eftermiddagen sladdade,eller inte sladdade(det är ju slut med det nu när Vera är här och vi har en framhjulsdriven bil)svängde jag och Vera in på en fika hos Sofia och Alma och även pappa Patrik var hemma..Bästa Sofia erbjöd sig att hjälpa till inför dopet så i morgon har jag barnvakt och sällskap när jag ska baka, Lyx!
Nog för att jag ofta har lyx, lillebror hjälper till mycket, det är ett faktiskt ett tips, om man har ett stycke syskon som inte är i värsta tonårstrotsen så kan det vara riktigt givande att ha en inneboende..
Nästan som att ha en au pair fast gratis..Men jag vågar inte be han för mycket om hjälp, det är ju inte därför han är här och det är inte han som skaffat barn..

Nu sitter familjen samlade i soffan, alla är inte lika lyckliga, det är hockey på tv..IGEN!